Grannfejden på S:t Larsgatan
Tror jag skrivit om detta tidigare men våra grannar har bikupor precis intill vårt garage.
Deras bin bajsar på våra bilar, vår fasad, sticker oss (än så länge bara oss vuxna o Cuba), skrämmer våra barn så de inte vill vara ute i trädgården plus att det ofta ligger döda bin på vår altan, man går helst inte ut barfota med andra ord...
Vi har försökt att prata med dom om detta, som att prata med en 5-åring. Vi har kontaktat kommunen som inte kan göra något då det faktiskt är tillåtet med bin i tätbebyggt område, men det finns en massa man bör tänka på som bland annat prata med sina grannar.
Igår blev jag stucken när jag låg precis blickstilla i en solstol o inhämtade D-vitamin.
Då fick jag nog!
Gjorde bifällor, som senare plockades ner av grannarna. De ställde dom på vår soptunna o jag har nu flyttat dom dit jag är säker på är vår tomt, långt från tomtgränsen.
Sen mailade jag tidningen o Radio Östergötland. NT hörde av sig med lite kompletterande frågor för en stund sen men varken jag eller hon jag pratade med vet egentligen vad de kan göra åt saken eller vad jag vill med att dom har informationen.
Samma sak med radion egentligen men de svarade att oxå o att de återkommer om det är av intresse.
Idag fördrev jag förmiddan med att städa ut kylen o skrubba o städa diskbänken, det är skitjobbigt o tar hundra år o jag blir trött som en gnu, men det är ändå ett tidsfördriv o lite skönt att bli lite trött.
I eftermiddag får jag åka på utflykt igen. Till barnens skola för utvecklingssamtal för Lithea.