Tre veckor känns som en eeeeeevighet!
Intervjun gick nog bra igår! Det kändes bra, lätta människor att prata med, jag kände mig trygg, välkommen och avslappnad!
Jag hoppas ju så in i bomben att de kände det likadant! För de har ett gäng de ska intervjua!
Ett FEMTIOTAL!!
Ja, där sjönk chanserna ganska mycet!
Och hälften av de 13 undersköterskor som de kommer anställa kommer troligtvis vara interna, som redan jobbar på lasarettet, så då måste man alltså bli en av ca 6-7 st nya landstingsuskor.
Är det elakt att hoppas att många av de andra som intervjuas gör bort sig och verkar sämre än en själv...?!
Ja men jag kan verkligen inte låta bli!
Jag vill så det gör ont!
Och det är farligt att vilja så här mycket!
För får jag ett negativts svar så kommer jag deppa ihop totalt ett par dagar!
De skulle ha samtal/intervjuer den här o nästa vecka, sen ska det sammanställas,
så jag måste hålla ut i
TRE LÅÅÅÅÅNGA VECKOR!